...
I Borlänge är man nu tillbaka. Det är kallt. Snoret fryser till is och istappar bildas på skägget på hackan. Det känns bra dock. En lurig Eric hälsar en välkommen med sitt snea leende. En Anka välkomnar genom att göra en cool nickning och puttar undan en från bästa stolen hos Eric. Skäggbrodern Jacob välkomnar en genom att skrika på en från sin lägenhet och ge en stor kram. Bordusa Johanna blir glad och hoppar upp ur sängen och kramar en hårt. Och nya grannen Kakan ser lika finurliga ut som vanligt. Det känns ändå rätt bra.
I Borlänge har man dock ett jobbigt telefonsamtal. Samtalet är inte speciellt jobbigt utan det man pratar om. Gammalt tjafs som alltid som tas upp om och om igen och man kan inte sluta att se ner på en själv, men man vill bli bättre. Man vill att vännen ska titta på en med stolta ögon och se att man har förändrats. Att man har blitt bättre. Att man har tagit tag i saker och fixat allt skit som man har i bagaget. Det ska man också göra. En dag så ska de lösas. Allt.
Kommentarer
Trackback
