I Borlänge...

I Borlänge kommer man som ny utifrån duschen. Den söta ljudbilden av Fibes, Oh Fibes platta 1987 fick duschen att bli ett dansgolv. Svetten från gårdagens bygge av Melodifestival-scenen rann ner i avloppet och lukten som sottarna lämnade efter sig är som borta.
I Borlänge knäcker man en folle och fortsätter med sitt plugg maraton. Telefonenshörlur har varit varm av samtal och post-it lappar täcker högerkanten av skrivbordet så man snabbt kan titta på vad som ska göras härnäst. Realiseringen av vilken dålig tidsplanerare man är slår en hårt.
I Borlänge har man varit trött hela dagen, men två energidrycker senare så är man fit for fight. Skrivandet av anteckningar för tenta plugget imorgon gav handen kramper och ett långt blått bläcksträck på handen, men det ska nog gå ändå.
I Borlänge känns allt lite stressigt, dålig tidsplanering tenderar att ge en den sortens av känsla i kroppen, men mycket har lyckats bli strykt ifrån listan.
I Borlänge har man börjat öppna gamla böcker från en svunnen tid. En svunnen tid då man satt långa pass i en svettig liten lokal på Vuxenskolan. De gamla minnea av en grupp kamrater slår en lika hårt som den starka färgen av markeringspennor som täcker sida efter sida. Små notiser i sidan av pappret får en le lite sadiskt och gamla A4 blad mellan sidorna bevisar varför ens leende känns lite sadiskt. En ny grupp av kamrater ska nu kanske få genomlida samma öden fast i en ny tappning. Värre? Kanske. Lika bra? Kanske. Kul? Lätt!
I Borlänge knäcker man nu en folle och fortsätter plugget.