I Borlänge...

I Karlshamn landar man i stolen. Man tuggar ointresserat på en panpizza, tittar ointresserat på en James Bond rulle och allt för att man intressant tänker på scen efter scen. Allting klaffar. Allting funkar. Allting är så jävla bra. Ett sjunde genomdrag. Man har sett sju genomdrag. Och fortfarande hittar man saker som får en rysa. Och fortfarande ger scenerna en klump i halsen, den här gången en tår eller två.
I Karlshamn kan man inte fatta hur någon skulle vilja missa det här.

I Karlshamn sliter man med att bära stolar till två läktare. Likt Tibetanska bärare i Tintin tar man stol efter stol ner för backen till läktaren. Slitet rundas av med en Lördagspub på Kastellet. Öl, solnedgång på Kastellets vackraste punkt, en intensiv fotbollsmatch och SMS gjorde det hela värt de. Vid närmare eftertanke är allt jobb värt de.
I Karlshamn är man trött och tittar på genomtramp. De avslutande scenerna ger en klumpar i halsen och vattniga ögon. Tror det kommer bli svårt att vara så manlig på premiären.
I Karlshamn tar man Nationaldagen ledig och vilar upp sig. 25 dagar kvar till Premiär.