I Borlänge...

I Karlshamn skriver man ett mail istället för att ta hand om konflikten. Det blir alltid lättare så.

I Karlshamn så far man på festivalen i Emma och man blir inte besviken. Den levererar legendarisk status nästan omgående och man borde aldrig åkt ifrån.
I Karlshamn levererar en liten ö ute i hamninloppet så mycket negativ energi att man nästan exploderar. Världen fallerar och man blir maktlös inför vad det är som man ser framför sig. En vän räddar en och gör sitt bästa. En annan ger inte upp förens morgonen efter.
I Karlshamn tittar han en in i ögonen och bekräftar vad man har tänkt ett tag.

I Karlshamn har man inte långt kvar nu. Inte mycket kvar innan man ser på sista och allting ska börjas tas bort. Det är tråkigt, men rätt skönt. Innan dess ska man hinna med ett episkt besök ifrån tre hörn av Sverige och en festival med band som får en att bara rysa lite varje gång.
I Karlshamn längtar man mest, efter mycket.

I Karlshamn arbetar hjärnan på ett sätt som var så länge sen. Den presenterar bilder, teser och annat och det stör en. Stör en till gränsen av att det är lite jobbigt att sova. Jobbigt är fel. Det är svårt är rätt. Den tänker, säger åt en, man svarar och den fnyser. Tillslut orkar man inte. Skriver det här. Hoppas på att den töms.
I Karlshamn vill man inte tänka så man slipper att den drar igång igen.
I Karlshamn är vita lögner rätt praktiskt, tills dom misslyckas.

I Karlshamn är vi nu halvvägs på många sätt och vis och det firar vi såklart. Man är inte den som inte tar vara på saker och ting och ser en chans till att fira det hela med lite fest, sång och dans.
I Karlshamn är temat "Jag som trodde det va" och man trodde de va ett fartyg.

I Karlshamn åker man ut till ön för att titta på en föreställning, men blir satt som hundvakt istället. Det hette Presto. Den var vit och brun i färgen och väldigt snäll. Man hade de fint med Presto. Man pratade lite med hunden. Man gav den en kanelbulle. Man saknar nu hunden. Man vill nu ha en hund.
I Karlshamn saknar man hunden Presto.

I Karlshamn är det inte långt kvar till man får efterlängtat besök iform av tösen ifrån götet, pojken från skogen och jätten från norr. Det vankas bad i sjön, bastun på havet och resturangen vid vattnet lite som förra gången och sen självklart lite festival på de bara för att göra saker och ting bättre. Det ger även en ledighet på 100% som kommer sitta helt fint.
I Karlshamn börjar man få svårare och svårare att somna. Kroppen börjar bli mer och mer rastlös.

I Karlshamn har ett genrep, en premiär, en premiärfest, en städning efter premiärfest, en ledig dag och en föreställning flygit förbi. Det är bara tre veckor tills 100% ledighet infaller i en vecka, men nu är det inte så mycket att göra egentligen.
I Karlshamn börjar vi schteka.